Den hälsosamme ekonomisten

RSS Feed URL: http://feeds.feedburner.com/DHE
Category: Europe | Total Views: 219

Latest entries from this feed

Skulder - finns dom?

Posted on 30 January 2018 | 3:59 pm by

En liten reflektion om de stigande skulderna i samhället. Till att börja med motsvaras varje skuld av någon annans tillgång. Det är ju inte utomjordingar som lånat ut pengarna. Så är den ökande skuldsättningen egentligen ett problem?

Min tolkning av förhållandena mellan långivare och låntagare är att skulderna kan vara ett problem om de utgör ett hinder för enskilda att konkurrera om positioner i samhället. Den som är satt i skuld är inte fri, som det heter. Att varje skuld motsvaras av en tillgång innebär att stigande skulder kan innebära ökade klyftor. I USA ser vi att studieavgifter vid universiteten leder till omfattande skuldsättning och att inträdesavgifterna fungerar som ett filter som hindrar personer utan resurser att ta del av den avancerade delen av ekonomin - den del som kräver utbildning.

Detta problem behöver inte vara så stort då vi ser en tendens till att enskildas produktivitet får allt större betydelse för deras inkomster. Det handlar alltså inte längre i den kapitalistiska ekonomin om en skiktning av samma typ som Indiens kastväsen - vi ser att konkurrensen fungerar allt bättre och att skicklighet blir viktigare än formell utbildning. Fortfarande är nätverken dock viktiga.

Det viktigaste vi gjort för ekonomisk jämlikhet är antagligen att förbjuda barnarbete och därigenom jämna ut förutsättningarna för unga människor att ackumulera humankapital. Skolan fungerar också som en värderingsutjämnare, vilket jag också tror är dess viktigaste funktion. Skolans uppgift är alltså inte att lära barnen läsa, skriva och räkna - det skulle de sannolikt i allmänhet lära sig lika bra på egen hand, eftersom det är kunskaper som alla ändå behöver. Skolan kan däremot förmedla värderingen att kunskap är värdefull, vilket är väl så viktigt för barnens framtid.

Ett annat skäl till att skuldsättning kan vara ett problem är att tillgångarna blir osäkra om det visar sig att låntagarna inte kan eller vill betala. Insikten om att tillgångar är värda mindre än ägarna trott tenderar att orsaka kriser. Med mer omfattande skuldsättning finns det fler tillgångar som kan visa sig värdelösa. Ceteris paribus skulle en stor skuldsättning därmed kunna leda till ekonomiska kriser. Den utlösande faktorn kan vara en institutionell förändring som påverkar viljan eller förmågan att betala av på lånen.

Ett tredje skäl kan vara att det inte finns metoder för att avsluta skuldförbindelser. Detta kan ge upphov till zombieföretag och leda till att ekonomin fungerar sämre än den skulle ha gjort om ägaren av en tillgång fått disponera denna fritt.

En ekonomi helt utan skulder skulle antagligen inte fungera optimalt. För att utföra en ekonomisk transaktion krävs ibland en "mismatch" mellan betalningar och leverans. Det råder dock avtagande marginalnytta av mismatch och det går att tänka sig en situation då ekonomin når en nivå där de innestående kraven på motprestation är större än vad som kan betraktas som samhällsekonomiskt optimalt. Liberala tänkare som Hayek uteslöt att människor i ett fritt samhälle skulle kunna sälja sig själva som slavar. Problemet är att en konsekvent tillämpning av avtalslagen leder till att vissa personer hamnar i en slavliknande situation.

Teoretiskt kan man därför tänka sig ett läge där det ter sig bättre att göra en återställning av relationerna mellan långivare och låntagare. Men var finns denna nivå och är det staten som bör utföra denna återställning? Jag tror inte det. Jag tror att vi redan har institutionaliserat en mekanism som fungerar som en återställning av relationerna - vi har valt att kalla denna återställning för välfärdsstaten. Staten begränsar de krav som en långivare kan ställa - jämför exempelvis med pjäsen Köpmannen i Venedig av Shakespeare som tar skuldrelationen till sin yttersta konsekvens. Köpmannen tvingas betala sin skuld med ett skålpund kött från sin egen kropp.

Men det finns också en spontan återställning som indirekt följer av att pengar inte kan omsättas i makt. När den monetära makten hotar den politiska är det alltid tillgången till våldsmonopolet som avgör vem som vinner. Detta innebär att monetära resurser i något läge har låg eller till och med avtagande marginalnytta. För den extremt förmögne är det kanske bara förlåtelse som går att köpa för pengarna. I totalitära och korrupta stater köper man förlåtelse genom att muta makthavare, i kapitalistiska länder köper man förlåtelse genom att göra välfärdsstatens jobb. Som jag noterat tidigare kan kapitalister till och med övertrumfa nationella politiker moraliskt genom att distribuera sin rikedom till den fattigaste delen av mänskligheten - helt utan de restriktioner som nationalstaten sätter upp.

Om man bortser från effekterna av globaliseringen, som gjort den rikaste promillen mycket rika, är de ekonomiska relationerna mellan människor anmärkningsvärt stabila. Detta beror både på välfärdsstatens försäkringssystem och det faktum att pengar har avtagande marginalnytta. Extrema klyftor förekommer främst i korrupta länder och orsakas av bristfällig konkurrens mellan medborgarna.

Jag är inte speciellt orolig för att balansen i de kapitalistiska samhällena ska komma att rubbas framgent, men det går inte att utesluta att de förbättrade möjligheterna att teckna kontrakt leder till ökad skuldsättning och till att finansiella bubblor kan växa snabbare. Kryptovalutorna betraktar jag mer som en traditionell bubbla, men det finns andra typer av kontrakt som teoretiskt skulle kunna vålla stor skada genom att orsaka systematiska förmögenhetsskiften och förluster.

Kontentan blir att skuldsättningen inte hotar maktbalansen i samhället, men att minskade transaktionskostnader ändå kan skapa förutsättningar för nya typer av bubblor - av en storlek som vi hittills inte sett. Ytterst kan det handla om att vi blåser upp en global bubbla med potential att kasta in världen i en långvarig kris. Detta är dock det absolut värsta scenariet och förutsätter att vi inte i tid upptäcker vad som är på väg att hända.



Related products